Tamara koordinator i Sörmland

Berätta lite om dig själv, vem är du?

Jag är född och uppvuxen i Sverige, men har också bott utomlands i perioder. Jag har en mångkulturell bakgrund som följt mig genom hela livet och format både vem jag är och hur jag ser på kultur och samhälle. Det är också en stor del av varför mångfalds- och inkluderingsfrågorna engagerar mig så mycket, både yrkesmässigt och personligt.

Min konstnärliga och akademiska bakgrund har också gett mig många olika perspektiv på hur kreativitet och mångfald formar vilka vi är, vilka röster som hörs och hur samhället utvecklas. Det är något jag bär med mig i allt jag gör, både som konstnär och i mitt arbete idag.

Hur kom du i kontakt med Konsten att delta?

Kontakten uppstod genom EU-projektet KVISK, som jag ledde från 2017. Då sökte jag upp och samarbetade med andra som arbetade med liknande frågor, och det var så jag hittade Ola. Efter projektets slut fortsatte kontakten sporadiskt, fram tills jag fick uppdraget som kulturutvecklare i regionen med ansvar för mångfaldsfrågor, ett uppdrag som gav utrymme att driva flera olika satsningar inom området. Det var i det sammanhanget Ola hörde av sig igen, och Konsten att delta blev ett tillskott bland de satsningar vi arbetar med på olika nivåer. Och nu är vi här.

Vad har du för erfarenhet att arbeta med frågor kring integration?

När jag tänker efter har integrationsfrågor egentligen funnits med mig sedan jag var väldigt ung. Det började nog redan i barndomen. Jag följde med min mamma överallt och såg hennes arbete med integration på nära håll, och det inspirerade och påverkade mig mycket. Som tonåring började jag själv engagera mig ideellt i de här frågorna.

Professionellt började det 2008, när jag tog min kandidatexamen, och senare även min masterexamen, inom konst- och kulturvetenskap vid Helwan University i Kairo. Utbildningen kombinerade konstnärlig praktik med bland annat kulturplanering och studier av konstens roll i samhället.  Det var också då jag började arbeta mer konkret med samhällsutveckling, mångfald och integration inom konst och kultur. Jag arbetade både som konstnär och som projektledare för olika kulturprojekt, nationellt och internationellt, i Sverige och utomlands.

När jag sedan blev projektledare för KVISK 2017 tog jag med mig de erfarenheterna in i ett tydligare svenskt sammanhang. Sedan dess har jag fortsatt arbeta med frågorna från flera håll, både som kulturutvecklare och ur ett pedagogiskt och kunskapsmässigt perspektiv.

Så egentligen har det varit en röd tråd genom väldigt stora delar av mitt liv. Om man ska räkna i år blir det ungefär 17 år professionellt, plus några år till som en brinnande fråga i ett tonårshjärta.

Vad får dig intresserad av verksamhetens fokusgrupp och frågor?

Fokusgruppen ”professionella kulturarbetare med utländsk bakgrund som vill etablera sig i det svenska kulturlivet” känner jag väl, både genom egen erfarenhet och genom mitt arbete.

Jag har själv erfarenhet av att vara konstnär i ett ”nytt land” att inte veta var man köper material, vilka man ska kontakta eller hur man hittar sina vägar in. Genom projektet KVISK mötte jag också runt hundra deltagare från Östergötland och Sörmland med liknande berättelser om svårigheten att komma in i det svenska kulturlivet.

Det handlar inte om en kompetens eller kvalitetsfråga, utan om en kartfråga: man har inte kartan över det kulturella landskapet och vet därför inte vilka vägar man ska ta för att hitta kunder, kontakter, material, arbetsytor eller andra möjligheter. Det spelar ingen roll hur framgångsrik man varit tidigare. Vi har haft deltagare som drivit miljonprojekt men ändå inte hittat rätt vägar i Sverige.

Jag har också sett framgångsrika kulturarbetare som nästan ”tvingas” lämna sin yrkesidentitet och börja arbeta med något helt annat för att ”passa in”. Vi glömmer ibland att integration är en dubbelriktad process och inte bara handlar om att ”försvenska” för att passa in här.

Det gör ont i hjärtat att se när vår okunskap leder till att människor tappar delar av sin yrkesidentitet och i förlängningen också en del av sig själva. Det är inte ens mänskligt. För mig handlar integration inte om att föra in någon i ett redan färdigt system.

Vi behöver lära av varandra, utvecklas, vidga våra perspektiv och samspela, men framför allt behöver vi skapa ett samhälle där människor inte behöver lämna delar av sig själva bakom sig för att få vara med. Där människor får fortsätta vara de de är, bidra med det de bär med sig och känna stolthet över sin identitet, sin kunskap och sina erfarenheter.

Det är nog just därför de här frågorna engagerar mig så starkt, för mig handlar det i grunden om människors rätt att få vara en del av samhället på lika villkor.

Vad tror du Konsten att delta kan göra för skillnad i Sörmland?

Jag tycker framför allt att det är värdefullt att vi kan erbjuda kulturarbetare med annan bakgrund ytterligare en möjlighet att etablera sig i kulturlivet. Genom matchningen och kontaktnätet som Konsten att delta bygger på får man möjlighet att skapa kontakter och få tillgång till sammanhang som annars kan vara svåra att hitta på egen hand. Det blir också ett bra komplement till den digitala introduktionsutbildning om den svenska kultursektorn som vi redan har tagit fram.
( https://www.kunskapsbryggan.se/om-kurspaketet-introduktion-till )

Men jag tänker också att det här går åt båda håll. Det är inte bara de som är nya i det svenska kulturlivet som får något av mötet. Vi som redan finns och arbetar inom kultursektorn får också tillgång till andra erfarenheter, perspektiv och arbetssätt. Det finns otroligt mycket kompetens som vi behöver bli bättre på att både se och ta tillvara. Sedan tror jag att samarbetet med de andra regionerna inom Konsten att delta kommer att vara väldigt värdefullt. Vi får möjlighet att se hur andra arbetar med de här frågorna, vad som har fungerat hos dem och vilka resultat de har nått. På så sätt kan vi lära av varandras och utveckla arbetet tillsammans.

Varför är verksamheten viktig?

Verksamheten är en del av mångfaldsarbetet, och det är viktigt eftersom vi behöver en tillräckligt bred definition av kultur och konst för att den ska spegla hela den svenska befolkningen, inte bara vissa delar av den. För genom kulturen förmedlar vi vilka vi är, och vår gemensamma kultur kan bara skapas tillsammans, av alla som faktiskt lever här. Därför behöver vi också skapa förutsättningar för att fler röster och konstnärliga uttryck får ta plats i kulturlivet. Den här typen av verksamhet bidrar till ett mer öppet och representativt kulturliv, där fler får möjlighet att delta och där den kompetens som finns också tas tillvara.

På så sätt utvecklas och breddas kulturlivet. I förlängningen gör det inte bara kulturlivet rikare, utan också samhället.