X

Kärnan i Konsten att delta är det personliga mötet, där båda parter lär av varandra samt ges möjlighet att medverka i större regionala träffar för nätverkande och branschinformation.

Flera studier lyfter fram att de kreativa näringarna är starkt segregerad. Det är ett faktum att utlandsfödda kulturarbetare ofta blir förbisedda. Vissa har flyttat till Sverige för att studera, andra för kärleken, vissa för chansen till ett jobb. Andra har tvingats fly sina hemländer till följd av krig eller förföljelse. Gemensamt för många är dock att de har svårt att få jobb som motsvarar den gren av kultursektorn de verkar inom. 

Konsten att delta ägs av Konstnärscentrum. För att få representation från hela kultursektorn har det tillsats en styrgrupp bestående av representanter från organisationer inom hela sektorn. Den nationella samordningen av Konsten att delta genomförs med stöd av Kulturrådet. 

Välkommen att bli en del av Konsten att delta! 

 

Historik 

Verksamhetens modell har arbetats fram sedan 2007. Redan 2005 lades grunden för vad som skulle växa fram och bli Konsten att delta. Ola Öhlin och en konstnärskollega Bernt Westlund fick en förfrågan av postverket om vi inte kunde ta till vara alla telefonkataloger som ingen längre detta år ville ha och bygga eldskulpturer av dem. De blev liggande på postterminaler och hämtades aldrig ut. En telefonkatalog brinner dåligt då den är så kompakt, så vi började fundera vad är en telefon katalog och vad kan den användas till? De flesta människor i Sverige vid denna tid stod med i telefon katalogen, det var en samling över det svenska folkhemmet. Den är som en byggkloss. Vi kom fram till att om vi bjuder in inflyttade konstnärer att bygga en gestaltning över deras syn på Sverige med dessa symboliska byggblock hade vi ett ganska intressant projekt. Frågan var bara var hittar vi inflyttade konstnärer och finansiering? Vi var bägge verksamma regionalt inom KRO men där fanns dom inte att finna. Vi kontaktade Eniro som gjorde Telefonkatalogerna. Eniro tyckte vår ide lät intressant och sponsrade oss med 24 lastpallar fulla med kataloger, av ett värde på ca 4 miljoner. Då tändes ett ljus om att vi skulle kunna finna finansiering med denna sponsring som grund. Men när vi sökte medel från kultursektorn sa man att det var ett integrationsprojekt, sökte vi integrationsmedel sa man att det var ett kulturprojekt. Vi sökte EU medel och fick nej även där då vi var sponsrade av ett kommersiellt företag.

År 2007 tog Ola Öhlin med idén till mina masterstudier på Linköpings universitet, campus Norrköping. Nu hade den utvecklats med mål att bygga en konsthall av katalogerna utanför Norrköpings konstmuseum där utlandsfödda kulturskapare som inte synliggjordes i Sverige skulle få utrymme. Ola kontaktade SFI och kom i kontakt med 10 inflyttade konstnärer. Han sökte projektmedel från kommunen och regionen, men fick nej på båda ansökningar då det var ett studentprojekt. Eniro kunde stå för frakten av katalogerna bara Ola ordnade lagringsmöjligheter. Utbildningsansvarig på universitetet ordnade så att ett lager i Norrköping sponsrade med plats för katalogerna. Arbetet fortskred genom träffar med konstnärer och ansökan om projektmedel. Dock fortsatte avslagen att komma, från kulturhållet var det ett integrationsprojekt och från integrationshållet var det ett kulturprojekt. År 2008 kom den ekonomiska krisen och slog hårt mot lagringslokaler. Lagret där katalogerna förvarades skulle stängas – och Ola sökte desperat efter medel för lagring och flytt. Men lösningen uteblev och Ola blev tvungen att avyttra dem. Han insåg då att bristen på mångfald inom kultursektorn berodde på en strukturell oförmåga att synliggöra inflyttade kulturskapare. Olas masterprojekt ändrade så småningom riktning för att fokusera på den nyfunna kunskapen om brister i integrationen av nyetablerad kulturskapare. De konstnärer Ola hittad matchades med kollegor som var etablerade i regionen. Det var också då grunden lades för det som idag är konsten att delta. 

Resultat 

  • Sedan starten 2007 har Konsten att delta lokaliserat mer än 500 utlandsfödda kulturskapare. 

-Under 2018 fick 50 % av deltagarna i KAD någon form av sysselsättning inom kultursektorn.

-Konsten att delta har synliggjort gruppen utrikesfödda kulturskapare i Sverige för våra myndigheter som tidigare räknat denna grupp som betydligt mindre.

-Sedan 2018 kan man som nyanländ kulturskapare registrera sig som kulturarbetare hos arbetsförmedlingen. Mycket tack vare Konsten att deltas insatser. 

-År 2022 erhöll tre av Konsten att deltas tidigare deltagare större utmärkelser och stipendier. Konstnärsnämndens 1-årsstipendium, Kulturstipendiet i Moa Martinssons minne och Eskilstuna kulturstipendium.

-En tidigare deltagare är idag inköpt av Moderna museet i Stockholm.