Kulturkanon – kanon eller kalkon?

Ett panelsamtal hölls under folk och kultur inför ett införande av en kulturkanon i Sverige i linje med Tidöavtalets formuleringar och grundtankar. Ett samtal kring syfte, utmaningar, lärdomar och behovet av en samlad kulturbild. Men också för att lyfta frågor om målgrupper, metodik och innehåll. Det rådde i panelen delade meningar kring ett införande av en kulturkanon, om utformning, samhällsvärde, målgrupper och lärande. Frågan är fortsatt viket sätt en kulturkanon kommer att användas och i vilket syfte? Är den avsedd för skolan och ett hjälpmedel för lärare? Är det ett redskap i att lära inflyttade personer vad svensk kultur är eller ett redskap för att skilja ”vi och dom andra”?

Några ord från Sveriges Kulturminister Parisa Liljestrand

Sveriges kulturminister Parisa Liljestrand lyfter vikten av en kultursektor tillgänglig för alla under sitt öppningsanförande till Folk och Kultur, och sa bland annat: 

”Från regeringens sida kan vi forma förutsättningarna för att skapa och producera kultur. Men vi ska aldrig forma innehållet i kulturen. Så länge jag är kulturminister, kommer målet att vara en kultur som är fri från politiska pekpinnar, och tillgänglig för så många som möjligt – oavsett klass, bakgrund, kön eller ålder”.

Parisa Liljestrand ger en klar bild av att kulturen ska var fri och nå nya grupper, men det nämns inte eller ges ingen tydlig bild av dem som ska stå som skapande för kulturen. De utlandsfödda kulturskapare som bor och verkar i Sverige glöms ofta bort i kulturdebatten.

Panelsamtal: Fristad – ett arbete med yttrandefrihet och demokrati

Frågor om yttrandefrihet och demokratiska värderingar är viktigare än någonsin. I ett samarbete mellan Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen och Kulturutveckling i Region Jönköpings län arrangerades ett samtal kring hur dessa frågor hänger samman med fristadsarbetet. Seminariet gav exempel från två regioner som samarbetar men som är olika stora och arbetar med fristad på olika sätt. Seminariet syftade till att inspirera andra regioner och kommuner att ta beslutet att bli en fristad för en förföljd kulturarbetare. I samtalet deltog, förutom politiska företrädare från de båda regionerna, en tidigare fristadskonstnär samt ordföranden för Svenska PEN.

Samtalet som leddes av journalisten och författaren Anders Rydell handlade om kulturens roll för samhällsutveckling, demokratiska värderingar. I samtalet fram gick vikten av att lyfta fram denna satsning som ett slag för yttrandefrihet och demokrati. Fristadsprogrammet kan hjälpa kulturskapare som är hotade på grund av deras konstnärskap då de befinner sig i sitt hemland.

Har personen redan gett sig av eller flyr undan krig som i Ukraina behövs kompletterande insatser som Konsten att delta. Där både västra Götaland och Jönköping är verksamma.

Panelsamtal: Breddad rekrytering – en konst i sig

Under folk och kultur släpper Kulturrådet sin rapport Möjligheter, utmaningar och metoder om breddad rekrytering inom kultursektorn. En i raden av rapporten kring den segregerade kultursektorn. Flera olika insatser/projekt intervjuas i ett avsnitt av Rapporten, där ibland Konsten att delta. Konsten att delta nämns också som ett gott exempel i texten. Fokus i skriften ligger på utbildning. Det är ingen tillfällighet, här finns statistik och tidigare undersökningar att luta sig emot. Det som blir synligt är det fortsatt är svårt att både få fram fakta kring utlandsfödda kulturskapare som är besatta i landet och finna statistik kring deras deltagande i kultursektorn. De professionella kulturskapare födda utomlands som kommit till Sverige får ett väldigt litet utrymme i rapporten. Om de professionella kulturskapare som tar sig till vårt land inte kan ta sig in i kultursektorn, varför ska då andra generationen söka sig till denna bransch?

Läs mer på kulturådet.se.